Varför är jag en mes?
En högst ordinär onsdag.
Snön faller med Kalle Anka-snöflingor. Bussen var försenad och att käka lunch är en sällsynt tråkig historia.
Det är knepigt att hitta på vad man ska äta, med vem och om man ska käka på jobbet eller gå ut och smörja det kända kråset.
Idag blev det otippat nog McDonalds i Fältöversten. Blev lockad av nyheten McBigger.
Men – en lite stöddig röd lapp på kassan basunerade ut att om beställningen tog längre än 60 sekunder skulle man få en paj. Den tog en minut och tjugo sekunder...
Sa jag till?
Nej, jag vågade inte av rädsla för att framstå som snål.
Nu kommer jag att gräma mej över det här hela kvällen, och inte för att jag ville ha en paj, men jag hade ju rätt till den!
Tror det säger en del om det svenska kynnet. Vi säger helt enkelt inte till i sådana lägen.
Shit, vad de tjänar pajer.
upplagd av Hans Shimoda
onsdag, mars 01, 2006
8 kommentarer:
Måste ju tipsa dig om www.aptit.se (där jag jobbar). Vi kör ut mat från 40 st restauranger i Stockholm. Dessutom har vi alternativ där vi varje morgon mailar ut "Dagens restaurang" till varje anställd detta gör att vi kan fakturera med spec. på vem som har ätit vad så att lönekontoret kan dra mot lön månadsvis!
Well check it out.
/FrökenKaos
Du skulle sagt till! Och när hon gav växel tillbaka skulle du kollat på henne med en förvånad min o sagt: men jag betalade med en femhunding. Det får man många pajer för:D
frökenkaos: Låter ju som en bra idé. Och om ni tar längre tid på er än 30 min får man en paj... ;)
Klart jag skulle sagt till. Jag ÄR en mes...
Så sant som du säger. Vi svenskar vågar aldrig säga till. Jag talar själv av erfarenhet...tänk bara på alla gånger hos frissan, då man gått därifrån med hälften så mkt hår som man kom in med efter att ha sagt åt frisören att ta så lite som möjligt på längden (och de lovat att ta max 2 cm..undrar vad en cm är för dem?!). Ändå så sitter man där och frisören tar fram spegeln och frågar om man är nöjd..svaret är alltid det samma: ja. Undrar om de någonsin får ett nej!? hm, jaja.
Visar bara på ödmjukhet om det är någon tröst Shimoda...det jobbiga är ju att man inte blir arg på DEM utan sig SJÄLV...och det är ju en skit jobbig känsla svår att smälta...finns inget värre än att gå och reta sig...men men NÄSTA gång då är det du som pekar på klockan efter tiden är ute och med ett leende säger:Och så var det pajen då!! Vips så sitter du där, helnöjd med dig själv och lite mättare...fast så kommer ju den andra ångesten: Varför åt jag en paj? Jag som inte ens är sugen...:-).....
Du får en paj.
Om du beställer så LOVAR kjag att du får en paj, eller något liknande :-)
Jag känner igen det där. Samma sak på andra restaurangen när personalen kommer för att plocka bort tallrikarna och frågar om maten var god? Det händer rätt sällan att jag svarar nej.
Det ska bli bättring på den fronten!
jag brukar använda
http://onlinepizza.se då jag är sugen på något snabbt & gott :)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida